Den unge godsägaren och lantbrukseleven friherre Ture af Örnefeldt firar sin myndighetsdag med stor fest på stadshotellet i Lillköping. Efteråt ska han följa med sin nyförvärvade vän kammarskrivaren Lars Morin hem på en slänggrogg, men eftersom Ture i sin upprymdhet irriterar stadens polis smiter Morin för att inte få sitt goda rykte förstört.
När Ture senare på natten försöker påkalla vännen Morins uppmärksamhet genom att kasta in en sten genom hans fönster inträffar något fasansfullt: stenen förefaller ha träffat och dödat en äldre gentleman. Skräckslagen rymmer friherren från olycks- och brottsplatsen.
I själva verket har skadeverkningarna varit minimala. Stenen råkade av misstag komma in genom fel fönster och hamna på en födelsedagsfest för kamrer Bredberg i Lillköping. Kamrern svimmade av pur förskräckelse och fick därvid efterrättssylten i ansiktet, vilket orsakade att Ture trodde sig ha mördat.
Nästa dag följer kamrer Bredberg sin guddotter Elsa Werner till tåget. Elsa har just fått ärva godset Cronoholm efter en onkel, som emellertid i testamentet stipulerat, att hans arvtagerska ska ingå äktenskap med löjtnanten Gabriel Trane eller också utbetala 250 000 kronor till denne.
På samma tåg är Ture af Örnefeldt på väg bort från grannskapet av sitt illdåd. Han träffar på tåget en gammal bekant från den lantbruksskola, där han egentligen är elev. Denne Josias Svensson har fått anställning som inspektor på Cronoholm och är nu på väg att tillträda sin syssla. Ture lurar sin vän att fara vidare till utlandet och ikläder sig själv hans inspektorsidentitet.
Som inspektor på Elsa Werners gods blir Ture förälskad i sin arbetsgivare, och även hon fattar tycke för honom. Hon ser emellertid inga möjligheter att belasta godsets utgifter med en kvarts miljon kronor för att slippa gifta sig med den osympatiske löjtnant Trane. När denne dessutom lyckas lura henne att tro, att inspektorn är bunden på annat håll, beslutar hon sig för att tillkännage sin förlovning med Gabriel Trane.
Till förlovningsfesten anländer bland övriga gäster också kamrer Bredberg, varigenom Ture af Örnefeldt äntligen begriper att han ingalunda är någon mördare och att han alltså inte längre behöver vidhålla sin falska identitet. Löjtnantens intriger avslöjas, förlovningen inhiberas, Elsa och Ture får varandra.
Eftersom Ture är rik nog att betala de 250.000 kronorna är inte längre testamentet hågot hinder, och löjtnant Trane kan dra sig tillbaka med tillräckliga resurser för att underhålla sin älskarinna, skådespelerskan Bojan Jensen. Ture tror att han har dödat en äldre man efter sin födelsedagsfest.
Filmen är inspelad i Skandiaateljén i Långängen, Godset Claëstorp i Södermanland, Sigtuna, Vaxholm, Stockholm och på Jönköping-Gripenbergs järnväg. Vid premiären den 9 februari 1920 var den tillåten från 15 år, men blev barntillåten den 9 september 1924.
